Jag får ont i magen av för mycket information.
Vad vill man egentligen veta och när blir information mer besvärande än hjälpande?
Det finns en idé om att man ska söka upplysning och bli lärd, att det är det yttersta målet.
Men är det inte lättare att ha "snäva referensramar"" och vara nöjd med det man har, eller bara att vara nöjd med det man har oavsett.
Hur kommer det sig att jag sätter situationstecken på "snäva referensramar" eftersom att jag tycker att det klingar illa? Är det så att man ska eftersträva att ha så stora referensramar som möjligt och i så fall Varför?
Ibland får jag för mig att ju mer man vet om ju mer vill man ha. Om jag inte hade "vetat om" någonting annat än att jobba på dagis så hade jag antagligen fortsatt och varit jävligt nöjd med det, men när jag började plugga och "veta mer" kände jag inte att det dög för mig, jag ville "ha mer" Varför?
---
En annan aspekt av för mycket information är hur vi matas med information om varandra och hur vi matar varandra med information hela tiden inte minst på internet. Bara detta fenomen att jag fläker ut för vem som hellst att läsa mina trötta funderingar om upplysningens varande eller icke varande..
Men mina tankar gick just nu till fenomenet facebook, som jag precis som halva västvärldens befolkning är medlem i. Där man kommer in på startsidan och får en lista på ens vänners förehavanden, vem som blivit singel, vem som fått en ny vän eller vad dom har för sig just nu. Jag vet att det är jag själv som har följt normen och blivit medlem på facebook men jag tänker ändå kring fenomenet med all den information som flödar för oss alla att ta del av.
Min kontrollerande nyfikna sida vill väldigt gärna veta vad alla runt omkring mig har för sig medans de har hänt flera gånger att jag önskat här liksom ovanstående att jag inte fått del av den informationen. Det finns ju till och med ett uttryck som säger "lyckligt ovetande" hur kommer det sig? Vill man veta att alla andra är klara med sina PM när inte jag är det, vill man veta ens ex förehavanden eller att ens kompisar har blivit bjudna på ett event när man själv inte fått någon inbjudan? Samtidigt som man inte vill "ta bort" en gammal kompis eller ett gamalt ex för att det känns elakt eller på annat vis jobbigt..
Jag skulle kunna koppla ur datorn stänga in mig i lägenheten och stänga av telefonen, men information är mer beroendeframkallande än tjack och jag kan inte förmå mig att sluta punda..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Bella, bättre sent än aldrig! Hittade din blogg idag och går i samma tankar - informationsberoende jag också, vet ej vad man behöver göra, men kanske är det så att vi alla håller på att uppgradera oss, blir liksom smartare och få större medvetande. Men kanske är det så att man måste blir bättre på att selektera all info för att man inte ska bli galen.
SvaraRaderaFan det är helt sjukt.. kan ju bli helt galen på all information som man samlar. Jag är IT-kille och kollar på nyheterna säkert 3-4 gånger per dag, surfar diverse programmeringssajter, kollar vetenskapsnyheter.. vill bara ha mer ju mer man får.. det är något nytt fenomen det här. Lyckligtvis så kan man gå ut i skogen eller träna bort hjärn-stressen som orsakas av informationsöverbelastning och 'ha' begäret
SvaraRadera"Vad vill man egentligen veta och när blir information mer besvärande än hjälpande? "
SvaraRaderaVad man vill veta är högst individuellt. Men det är ju så att ignorans är ett verktyg för att hantera för mycket information och då kan det bli väldigt bevärande.
"Är det så att man ska eftersträva att ha så stora referensramar som möjligt och i så fall Varför?"
Ju mer kunskap du har kring allt i livet ju mer kontroll och makt över ditt liv. Kunskap är själva grunden för bra beslut och kunskap är grunden även för demokratiska beslut. Kunskap ger oss frihet då den ger oss makt att befria oss från kontrollmekanismer och stödjer oss att utvecklas som individer.
"När jag började plugga och "veta mer" kände jag inte att det dög för mig, jag ville "ha mer" Varför?"
för att kunna söka kunskap, krävs en mängd kunskaper. Det är dessa kunskaper som gör att du kan söka kunskap. Då någon söker kunskap orienterar de sig alltså genom de kunskaper och begrepp som redan finns. Genom kunskap kan man också hjälpligt sålla källorna, alltså vilka källor som kan användas och vilka källor som inte kan använda, vilka källor som hör samman med forskning, vilka källor som inte anger någon hänvisning. Så är det med kunskap. Den förändras och ska förändras. Man kan bara söka vidare med den kunskap som besitts för att höja kunskapsnivån
"Det finns ju till och med ett uttryck som säger "lyckligt ovetande" hur kommer det sig? "
"Ignorance Is Bliss" Motsatsen till att ignorera är att bry sig. Att verkligen bry sig är att ta ansvar.
Att man inte bryr sig över en viss gräns betyder inte att man är saligen befriad från världen ovanför den gränsen (det vore ju perfekt!). Världen är komplex, och vi är här. Vi är ständigt tvungna att ta ställning och fatta beslut, även om det är över gränsen. Vad gör vi då? Stödjer oss på auktoriteter? Litar blint på vad ”bättre” människor säger? Lydnad är inte möjlig utan ignorans.
Ska vi narkotikaklassa kunskap ;)?