onsdag, november 26, 2008

Ideer pa vad jag ska bli nar jag blir stor&dagen da jag sprang in i Gustav och Emelie i Luang Prabang

Och sa var man da i Laos, i Luang Prabang eller nagot liknande (borjar forsta att jag ar ganska kass pa namn vid det har laget va?).

Tva dagar pa Mekong river med otroliga vyer pa var sida om baten. Jag hade nog vantat mig att det skulle vara jobbigare an vad det var men lyckades traffa flera trevliga manniskor och det blev tva trevliga dagar pa baten och en natt i en liten liten stad pa mekong floden norra(?) sida.
Bland det roligaste med att resa har jag insett, ar att lyssna pa allas historier som folk berattar. Vad dom gor hemma och vad dom har upplevt pa resor runt om i varlden. En av killarna jag traffade pa baten jobbar som tradklattrare hemma, det kanske vore nagonting att bli nu nar piratplanerna verkar lagda pa is. Eller som hans kompis Martin som jobbar som sjoman men ska sattsa pa, eller har val egentligen redan sattsat pa, att bli komiker. Igar satt vi bredvid en familj nar vi at middag dar mamman och pappan jobbade med att designa klader i thailand ca halva aret och sen akte tillbaka till frankrike och saljde dom nagra manader for att tjana ihop nya pengar.
Jag nog battre pa att klattra i trad an att stand up'a men man ska ju alltid halla alla vagar oppna och design har ju redan varit pa tal, kanske ska bli allt ihop, varfor valja en?

Men nog med framtidsfunderingar och nu istallet till kanske en av de mest osannorlika sakerna som hant under denna resa.

Igar nar vi precis hade hittat ett stalle att bo pa och precis skulle ut och ata stod vi pa gatan utanfor varat guest house och snackade lite. Jag sag i ogonvran att det kommer tva personer gaende och slanger en blick mot dem men tittar bort igen.Under brakdelen av en sekund hinner jag tanka "Men va i helvete...!" Och sa hor jag en bekant tjejrost som sager "Men du.." Och nar jag vander mig om ser jag att det ar Gustav och Emelie som star dar framfor mig pa gatan! Min kusin och hans tjej som jag inte hade en aning om att dom skulle vara just har.
Sist vi skrevs var dom i norra Laos och jag i Thailand och sa lyckas vi hamna pa samma gata i samma stad samtidigt! Dar kan man verkligen prata om manga saker som ska klaffa for att vi faktiskt skulle springa in i varandra, vi hade kunnat spendera lang tid i samma stad utan att ens ha sett varandra. Men nu nar vi hade san tur har vi bestamt att ta folje och resa soderut tillsammans med nagra stopp pa vagen mot nasta storre stad.

Sa kan det ga i asien, hoppas alla mar bra!

Karlek!

Ideer pa vad jag ska bli nar jag bli stor&nar jag sprang in i Gustav och Emelie i Luang Prabang

Och sa var man da i Laos, i Luang Prabang eller nagot liknande (borjar forsta att jag ar ganska kass pa namn vid det har laget va?).

Tva dagar pa Mekong river med otroliga vyer pa var sida om baten. Jag hade nog vantat mig att det skulle vara jobbigare an vad det var men lyckades traffa flera trevliga manniskor och det blev tva trevliga dagar pa baten och en natt i en liten liten stad pa mekong floden norra(?) sida.
Bland det roligaste med att resa har jag insett, ar att lyssna pa allas historier som folk berattar. Vad dom gor hemma och vad dom har upplevt pa resor runt om i varlden. En av killarna jag traffade pa baten jobbar som tradklattrare hemma, det kanske vore nagonting att bli nu nar piratplanerna verkar lagda pa is. Eller som hans kompis Martin som jobbar som sjoman men ska sattsa pa, eller har val egentligen redan sattsat pa, att bli komiker. Igar satt vi bredvid en familj nar vi at middag dar mamman och pappan jobbade med att designa klader i thailand ca halva aret och sen akte tillbaka till frankrike och saljde dom nagra manader for att tjana ihop nya pengar.
Jag nog battre pa att klattra i trad an att stand up'a men man ska ju alltid halla alla vagar oppna och design har ju redan varit pa tal, kanske ska bli allt ihop, varfor valja en?

Men nog med framtidsfunderingar och nu istallet till kanske en av de mest osannorlika sakerna som hant under denna resa.

Igar nar vi precis hade hittat ett stalle att bo pa och precis skulle ut och ata stod vi pa gatan utanfor varat guest house och snackade lite. Jag sag i ogonvran att det kommer tva personer gaende och slanger en blick mot dem men tittar bort igen.Under brakdelen av en sekund hinner jag tanka "Men va i helvete...!" Och sa hor jag en bekant tjejrost som sager "Men du.." Och nar jag vander mig om ser jag att det ar Gustav och Emelie som star dar framfor mig pa gatan! Min kusin och hans tjej som jag inte hade en aning om att dom skulle vara just har.
Sist vi skrevs var dom i norra Laos och jag i Thailand och sa lyckas vi hamna pa samma gata i samma stad samtidigt! Dar kan man verkligen prata om manga saker som ska klaffa for att vi faktiskt skulle springa in i varandra, vi hade kunnat spendera lang tid i samma stad utan att ens ha sett varandra. Men nu nar vi hade san tur har vi bestamt att ta folje och resa soderut tillsammans med nagra stopp pa vagen mot nasta storre stad.

Sa kan det ga i asien, hoppas alla mar bra!

Karlek!

måndag, november 24, 2008

Chiang mai & Jag onskar jag vore ball



Pernilla tackar mig for att jag har gjort min blogg laslig, jag vet inte riktigt vad det ska betyda. Var det sa illa innan? Sen klagar hon pa att det inte gar att kommentera inlaggen, jag vill bara instamma. Hur gor man egentligen for att lagga till kommetarsfunktionen? Jag har verkligen forsokt ser ni.. Talanglos, jag?

Annars sitter jag har i varmen och har svart att forsta att det ar sno hemma i sverige. Just nu ar mitt storsta problem att jag inte orkar ga och hamta myggsprayet vilket resulterar i retligt manga myggbett.

I morgon ska jag om inget oforutsett hander ta mig over gransen till Laos for att fortsatta upptacka nya platser och forhoppningsvis traffa annu flera skonta manniskor.

Bakom mig har jag drygt en vecka i Chiang Mai med tva harliga tjejer fran Norge som jag sprang in i, i hallregnet pa ko samui. Jag har haft riktigt kul och varvat vaaldigt lugna dagar med att ga runt halva chiang mai, med att festa och sist men inte minst svingat mig i tradtopparna. Jag skulle vilja saga att jag var valdigt ball och flog som om det var vad jag var fodd till att gora..
Meeen det vore att forskona sanningen en hel del, for faktum ar att nar vi skulle glida pa den lojligt smala vajern dom forsta typ 20 metrarna var jag inte helt kaxig. Och nar jag stod pa den forsta fasligt lilla plattformen som dessutom vinglde och sakert inte alls holl for alla oss som stod pa den, maste jag erkanna att mina ben skakade ratt mycket. Ungefar sadar som lilleskutts ben gor nar han ar radd, sa att det skallrar om dom ni vet..?
Men efter ett tag borjade jag kanna mig varldsvan och jag var faktiskt ganska ball fram tills det var dags att bli firad uppochner de 45metrarna till marken.. Haha! da trodde jag att jag skulle do..!

Men har ar jag nu som tur ar och lova att inte beratta for nagon annan att jag var radd, okej?
Karlek!

fredag, november 14, 2008

Lotten&Morfar

Har tagit mig till ett stalle som inte ens finns med pa kartan i den hatade alskade lonely planet'en for att traffa Lotten igen. Vi skrattade gott at att vi inte har tagit oss i kragen och setts pa tre ar trots att vi bott bara nagra mil ifran varandra. Men nu nar vi rakar vara i samma land sa var det sjalvklart att jag tog mig till denna avkrok sa vi kunde ses =P

Lotten och hennes kille bor i hans foraldrars hus i en liten svenskby vilket var ett valdigt konstigt stalla att komma till. Har har jag; atit knackebrod & hushallsost, atit kanelbulle & druckit _svenskt kaffe_ haha! Gymmat och pratat massa Spunkminnen. Det var nastan sa att jag saknade gymnasiet dar ett tag..!


Trots att det ar hur kul som hellst sa gar jag runt med lite standig ont i magen.

Det var val lite skracken att nagonting skulle handa nar jag var borta och nar josse ringde och berattade att dom hade vakat over morfar natten som da varit var det svart att komma ihag att andas..
Nu verkar han ma battre men de senaste dagarna liknar mest en bergochdalbana och jag vet inte vad som kommer handa. Det ar lite leva pa dagen och gruva pa natten just nu.

Tanker pa er dar hemma.

måndag, november 10, 2008

Ombokad

Nu ar det gjort, biljetten ar ombokad till 18e februari. =)

Ensam igen&Monsunregn

Da var man ensammen igen da. Jag sag till att aka nagra timmar fore Tobbe och Robin for att slippa kanslan av att vara ensam lamnad kvar. Den finten fungerade perfekt for mig, dessvarre var det en liten krabat som inte kunde halla tararna borta nar jag gick. Jag skulle upp halv sex for att komma ivag i tid eftersom det ar en lang resa. Vaknade gjorde jag dock vid fem av att robin pep till "Bella!" och krop sa nara som det var mojligt.=)

Veckorna med Tobbe och Robin har varit valdigt harliga. Inte nog med att jag blev bjuden att bo pa lyxresort sa hade jag ju ovardeligt sallskap ocksa. Jag har trotsat mitt eget forbud och akt moppe, vilket jag aldrig trodde jag skulle gora. Men det gick hur bra som hellst till och med nar vi tog en tripp pa 10mil till phuket..!Fraga mig inte varfor vi gjorde det, jag antar att vi var rastlosa.

Veckorna i korthet ser ut sahar:
Vi har besokt och badat i 2 vattenfall (Tobbe fick en blodigel mellan tarna), ridit pa en elefant (Tobbes min var obetalbar! Skracken i hans ogon gick inte att ta miste pa=P Och elefanter som ar sa fina!), Snorklat (med i stort sett hela Nemos crew, framforallt sa var nemo i sig en hit tyckte robin. Plus anemenonen som dom bodde i;P)
I ovrigt har vi badat orakneliga timmar i poolen som robin antagligen skulle kunnat stanna i under hela semestern och hoppat over stora och sma vagor i havet.
Kanns lite vemodigt att dom stack hem men kanslan av att vara nojd over tva underbara veckor tar over och jag kanner mig mest nojd tror jag.

Men vart hamnade jag nu da?

Kommer ni ihag scenen i saltkrakan, nar baten lagger till vid bryggan och regnet bara oser ner?
Ungefar sa var det for mig nar jag kom till Ko Samui idag, forutom att det var monsunregn och inte svenskt midsommarregn. Jag kunde inte ta mig dit jag ville eftersom det ar oversvammning pa hela on efter tre dagar och tre natters regnande..
Resultatet ar att jag nu sitter har instangd och hungrig och funderar pa om jag ens ska ge denna o en chans eller om jag ska aka vidare redan i morgon.. Jag ar ju sakta men sakert pa vag till Lotten och hennes kille norrover. I morgon ar det fullmoonparty pa on koh pag ngn eller hur fan det nu stavas men jag har noll lust att aka dit. Kanner mig manad eftersom det ar en typisk grej som man "borde ha gjort" men i dethar vadret dessutom kanns det inte sa lockande. Funderar pa att ta mig till koh tao istallet och darifran ta mig till fastlandet och hamnen som jag inte minns vad den heter (ovanligt) =P

Na men om man ska forsoka fa i sig nagonting att ata. Ska ga ut i monsunregnet och forsoka hitta mig en restaurang.

Karlek till er alla!