Nara doden&Jag ska inte bli pirat nar jag blir stor

Jag hade ju nagon slags tanke om att jag skulle fa en snilleblixt under denna resan och inse vad jag ska bli nar jag blir stor. Tanken kanske var lite val optimistisk och alternativet verkar nu vara att utesluta saker jag INTE vill bli nar jag blir stor.
Numera kan jag (tyvarr) utesluta pirat, eftersom jag inte garna satter mig pa en traskuta igen.

Aventyret fortsatter men "flykten fran gerupuk" har numera blivit "tillbaka till gerupuk".

Efter att ha vantat pa den forsenade kaptenen avseglade vi fran serangan bay klockan tre igar eftermiddag. Vi hade fatt beskedet om att det skulle ta ca 2 timmar. Efter 2timmar fragade vi kaptenen som sa att det var ca 3-4 timmar kvar... Eftersom det var sa starka strommar kunde vi inte segla snabbare an 3.5knop.. Jag gick ner for att sova ett tag och nar jag reste mig igen for att ga upp for jag rakt over baten och landade pa stig Hs vaska. "Hmm storm pa gang?"

Uppe pa dack holl jag nastan pa att skiva pa mig da jag insag exakt HUR mycket baten gungade. Det var pa haret att vagorna slog over relingen och det kandes som att baten nar som hellst skulle valta runt. Pa dack satt alla (utom olle och alex sa klart) uppradade med skracken i blicken och forsokte le lite lugnande till mig nar jag kom upp. Det var morkt och inte nog med det sa var det fullmane, som bade ar laskigt i sig men som aven har stor paverkan pa vattnet..
Min anda tanke var att det ar lungt, nu kan det inte vara alls lang tid kvar tills vi ar framme.
MEN i samma andetag vande baten om och Olle meddelade att vi skulle aka tillbaka eftersom det var for starka strommar for att vi skulle kunna ta oss i land. Vi hade i en timme forsokt komma fram men bara gjort 0.1 knop och det var tillslut bara att inse att tillbakafarden var ett faktum. Plotsligt borjade de fa saker som inte var surrade pa dack (bland annat kylboxen och bankarna) att flyga fram och tillbaka over dack och alex &olle flog fram over baten for att kila fast allting sa ingen skulle fa natt pa sig.
Inte langt efter beskedet om hemfarden hangde jag over relingen och tittade pa nar min lunch for ner i det vildsinta havet. Strax efter mig foljde aven Stig H och en av de nya tjejerna Karin.
Jag bara vantade pa att jag skulle fa en vag over mig for det var fan inte nara! Nar jag lag dar och madde illa over relingen fick jag tva latar pa hjarnan som var lagom fin galghumor. Den ena var en Sundstromlat, den med fan i baten och jag minns inte riktigt. Men den varsta var javla Navid Modiri "Om jag ska do vill jag gora det med stil..." Jag bestamde mig snabbt for att detta inte var med stil och hoppades pa att jag skulle slippa drunkna just denna dag.

Nu ar vi pa flygplatsen och ar pa vag att flyga tillbaka till gerupuk istallet.. Haha suck!
Jag hor av mig fortsattningsvis!

Sammanfattningsvis ar alltsa piratyrket inget for mig eftersom jag inte tal sjon..

Skepp ohoy!