Tva kvallar med en baron&slaget om titlarna

Satt i forrgar kvall pa mitt favoritstalle langst med mekongfloden och hade precis atit nar det kom fram en snubbe och fragade om han fick satta sig ner. Sjalvklart, alltid trevligt med nan att snacka lite skit med. Detta hade helt sakert aldrig hant hemma eftersom jag satt och sag allmant flummig ut som jag gor mest hela tiden och han hade vattenkammat har och en rosa skjorta.=P
Men detta ar Laos och i stort sett alla pa luffen pratar med alla.

Han besannade den ena fordommen efter den andra och framfor mig satt stereotypen av en bortskamd overklassnubbe. Det var anda ratt kul att sitta och diskutera over en ol. Han forsokte overtyga mig om att ekonomi faktiskt var riktigt intressant medan jag laddade och bestamde mig for att detta var en grabb som behovde en stor skopa feminism. Ibland ar dom till synes hopplosa slagen dom roligaste att kampa.

Nar vi sa hejdanagon timme senare kande jag att det verkligen var det omojliga slaget jag trodde att det skulle bli. Han hade lyssnat pa det jag sa men jag tror inte han hade forstatt ett ord.

Dagen efter sprang jag saklart pa honom igen, Vientien ar ingen stor stad.. Jag kande fortfarande att jag inte ville ge upp, sa jag bestamde mig for att ge det en till chans. Vi diskuterade allt fran livsavgorande beslut till varfor han tyckte det var sjalvklart att hans flickvan skulle raka benen. Jag kande att det var lika hopplost denna gang som kvallen innan.

Men lite senare sa hande det nagonting, ett litet steg for mannskligheten men ett gigantiskt steg for Willem fran nederlanderna.

Vi borjade prata om barn eftersom det var nagonting som han och hans flickvan hade pratat om. Han berattade att han absolut ville ha en pojke over allt annat. Okej, inget konstigt med det antar jag, men av ren nyfikenhet fragade jag hur det kom sig.

"Ja alltsa. Jag vill verkligen ha en pojke. Det spelar ingen roll om jag far 4 tjejer, jag kommer saklart alska dom lika mycket men bara jag far en pojke ocksa."

Hmm.. Nu borjade jag tycka att det var lite skumt, vad ar grejen med sonen?
Jag fragade och han forklarade men hela tiden ganska oklart och undvikande. Tillslut tog han mod till sig och berattade att han egentligen inte hade tankt att beratta det men att han var baron (har vi fortfarande sadana titlar i sverige?) och att det bara ar man som kan fora den titeln vidare. Sa att om han bara far dottrar kommer de bli baronessor men de kommer inte kunna fora den titeln vidare till sina barn.
Vi diskuterade detta ett tag, vad som var sa viktigt med att fora denna titel vidare, varfor hans familj skulle ha nagot slags starkare band till varandra bara for att de hade denna titel. Sen kom vi tillslut till den oundvikliga fragan om inte han tyckte att det var ratt dumt att det bara vara man som kunde fora den titeln vidare.

"Nej, dom far ju vara baronesser, det ar bara det att dom inte han ge titeln vidare till sina barn."

"Ja men tank efter, om det betyder sa mycket for dig att kunna fora vidare den titeln, har du inte tankt pa att kvinnorna i din slakt kanske kanner sig exkluderade eftersom dom inte kan gora detsamma.."

Vi holl pa att alta detta fram och tillbaka utan att komma nagonvart tills han gick pa toa. Nar han kom tillbaka sag han valdigt allvarlig ut nar han satte sig ner.

"Du kommer antagligen tycka att jag ar dum i huvudet nu och sa men.. Jag maste erkanna att jag har aldrig tankt tanken att kvinnorna i min slakt skulle kunna kanna sig exkluderade pa grund av detta. Tanken har aldrig slaigt mig, jag ska fraga mina fastrar nasta gang jag traffar dom.. Skumt, tanken har aldrig ens slagit mig..."

Aven om detta inte betyder nagonting och han redan idag har glomt allt jag sa, sa fick jag honom att tanka till om bara for en stund. Kan handa later det som ett larvigt slag att vinna men det var sa skont att han insag att det finns formaner som ar tilldelade honom som andra kanske inte har. Och att dessa formaner kan vara tilldelade honom av den enda anledningen att han ar fodd som man.