Jag har en bra och en dalig nyhet att dela med mig av i detta inlagg. I vanliga fall tycker jag alltid att det ar battre och ta den daliga nyheten forst eftersom man da kan lata den goda nyheten vaga upp den daliga. Men inte den har gangen, lite olika propotioner pa nyheterna...
Sa jag borjar med den goda!
Det har nu hunnit bli februari ar 2009 vilket innebar att jag har varit rokfri i ett helt ar!
Jag har klarat aven dom svaraste stunder som jag trodde var omojliga att overleva utan en cigg i handen. Jag har klarat mig pa dom vildaste fester, jag har klarat mig genom dom skonaste parkhangen. Jag har klarat mig nar jag har statt och vantat pa att hoppa in i dom minsta mest tvivelaktiga planen. Jag har klarat mig trots att jag varit i lander dar ALLA roker precis OVERALLT. Jag har klarat mig genom jobbiga stunder med jobbiga besked och genom dom basta stunder dar jag forr i varlden garanterat skulle ha firat med en cigg.
Jag roker inte langre och det ar det basta jag nagonsin inte har gjort;P
----------------------------------------------------------------------------------
Men sen da..
Han den dar Calle har lyckats med ett konsttstycke for sig.
Vi kom till Singapore for nagra dagar sen for att forlanga varat visum sa att vi skulle kunna aka till Sumatra och spendera mera tid i Indonesien. Vi hade planerat att stanna tva tre dagar sa att Calles tva manadersvisum skulle bli klart.Vill inte stanna for lange eftersom det ar svindyrt har.
Nu har vi spenderat fem natter i en sovsal med tva snubbar som snarkar som om dom ville skramma bort sina egna mardrommar. I en vaningssang som gnisslar och ror sig sa om Calle vander pa sig i overslafen sa ar det som en jordbavning har drabbat mig dar nere...
For sakerhets skull tog Calle en svang forbi sjukhuset nar vi kom hit bara for att fa sin arm kollad nu nar vi anda var pa ett stalle med vettig sjukvard. Det skulle bli en snabbis dar det vantade svaret skulle vara "Ingen fara du har bara en stukning" eller "Det ar bara en muskel som har fatt lite stryk" MEN det blir aldrig riktigt som man tankt sig...
Calle gar numera runt med ett stort bandage och en skena for sitt lillfinger och vantar pa att fa traffa en specialist for sin armbage. Den ar bruten och maste opereras.. Bajs!
Sa nu ar vi fast i Singapore i vantan pa besked om vad som ska goras&nar och Calles surfdrommar ar slagna i spillror for den har resan...
Kramar&karlek fran tva slagna hjaltar i singapore
söndag, februari 01, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar