Vinden har vant&jag ar radd for att aka hem

Det verkar som att molnen borjar skingras och vinden antligen har vant. (pepparpeppar)

Glada besked motte oss nar vi kom tillbaka till sjukhuset. Visserligen visade det sig att Calles lillfinger som dom spjalade for att en sena var trasig i sjalva verket var bruten. Nagonting som till och med jag och calle kunde se nar lakaren visade rontgenbilderna for oss. MEN daremot behover han inte operera armbagen som den forra lakaren sa. Armen har tydligen lakt ihop bra pa egen hand och det anda som kravs for att fa tillbaka rorligheten ar att stretcha. Ingen har varit sa glad som Calle nar en forsiktig fraga angande mojligheten att surfa blev besvarat med ett leende och ett jakande "sa lange du sjalv kanner att du kan" =)
Nu ska vi ta oss bort fran denna dyra stad och istallet aka till malaysia for att forsoka finna oss en strand och lite sol innan jag aker hem.

Det ar sa kort tid kvar och det var forst igar jag faktiskt forstod att jag skulle aka hem. Jag har inte riktigt forstatt att det har skulle ta slut pa riktigt.. Kan behova en fallskarm av familj och kara vanner som tar emot mig nar jag faller ner i kalla sverige igen.

Saknar er! Puss&karlek